Hjo – Norra Fågelås

Ledentréer för etappen:

Hjo kyrka: 58°18’6.4″N 14°17’17.0″E
Norra Fågelås kyrka: 58°16’1.8″N 14°15’54.8″E

Hur Hjo fick sitt namn kan du läsa på informationstavlan över pilgrimsleden. Tavlan sitter på Hamnmagasinets vägg.

Startar eller avslutar du din vandring i Hjo kan vi rekommendera att du lägger till en dag för att vandra i det vackra naturreservatet utmed Hjo-åns dalgång. Ett vackert lummigt område med rikt fågelliv och spår efter Hjos tidiga historia. STF Vandrarhem Villa Eira har ett erbjudande med karta, övernattning och lunchpaket.

Leden du sedan skall vandra leder till Norra Fågelås kyrka. Dit är det 5 km. Först vandrar du förbi de vackra båthusen i Hjo hamn och följer sedan Hjo-ån ett litet stycke, korsar den via den vackra lilla träbron och befinner dig efter 600 m vid Hjo kyrka. Här kan du gå in och få en stund i lugn och ro och samla kraft inför den förestående vandringen samt stämpla ditt pilgrimspass.

Du korsar sedan torget och fortsätter Långgatan söderut mellan de vackra gamla husen. Därefter följer du strandpromenaden alldeles utmed Vätterkanten och svänger in på den gamla landsvägen som leder dig till Norra Fågelås medeltida kyrka.

Väljer du att starta din vandring vid Norra Fågelås kyrka följer du den gamla landsvägen mot Hjo. Norra Fågelås kyrka når du t ex med Pilgrimstaxi från Hjo.

Sträckan är mycket lättgången. Ingen nämnvärd höjdskillnad och mestadels asfalterad landsväg.

Sommartid finns möjlighet att åka båt Hjo – Hästholmen för att där fortsätta vandringen mot Vadstena och pilgrimslederna i Östergötland.

Norra Fågelås kyrka

Norra Fågelås kyrkas historia går tillbaka till tidigt 1200-tal. År 1225 upprättades den först kända skriftliga handlingen som vittnar om att munkarna från Alvastra kloster var ägare till gårdar på Vätterns västra sida. Detta år var det ting vid kyrkan och där upprättades en handskrift om gränsbestämning mellan munkarnas gård Islebo och häradsallmänningen.
Handlingen är underskriven dels av ärkebiskop Olof i Uppsala och kung Erik ”Den läspe och halte”. Kungen var vid tillfället endast 9 år gammal.

Troligen har det funnits en kyrka på platsen tidigare och vissa delar av en 1100-talskyrka ingår sannolikt i de nuvarande murarna främst i sakristian.

Under 1300-talet byggdes långhuset på kyrkan till och fick därefter sin ”ståtliga yttre resning”. Sannolikt uppfördes klockstapeln under 1300-talet. Av de tre klockorna är förmodligen lill-klockan från sent 1300-tal enligt den text i s.k. romanska majuskler som finns på klockan.

Ovanför sakristian finns ett utrymme som kan ha använts som härbärge för Alvastramunkar vid deras resor till bygden.

Medeltida inventarier är bl.a. altarkrucifixet, en primklocka och träskulpturen Johannes Döparen.

Efter reformationen 1527 fråntogs klostren sina gods och detta påverkade det kyrkliga livet. De nya godsägarna var adelsmän och officerare, vilka många gånger var frikostiga givare till kyrkan. Överste Carl Hård och hans släkt har i hög grad bidragit till såväl kyrkans inre som dess yttre genom installation av fasta bänkar, orgel och predikstol. Under 1600-talets senare hälft uppförs det Hårdska gravkoret med det ganska ovanliga kupoltaket som från söder ger kyrkan dess karakteristiska exteriör. Kupoltaket med en pilgrimsfalk infälld återfinns på pilgrimsstämpeln.

Bland kyrkans inventarier kan nämnas ett flertal vapensköldar bl.a för släkten Hård runt valvöppningen till gravkoret.

Kyrkan fungerar idag som församlingskyrka tillsammans med Södra Fågelås kyrka i Fågelås församling, nämnas kan att Hjo stad och landsförsamling från 1560 till 1873 var annexförsamlingar till Fågelås pastorat.

I kyrkan kan du stämpla ditt pilgrimspass.